lördag 14 december 2013

Mat. På riktigt.

Den här veckan har jag funderat väldigt mycket på inlägg jag vill skriva. Om förskolan där man inte fick ha pepparkaksdräkt, om hen (lite sent för det är ingen ny debatt, jag vet), trängseln i tunnelbanan (om jag någonsin skriver om det, läs inte det för det kommer inte bli något vidare positivt inlägg), om relationer eller om någon annat väsentligt eller egentligen helt oväsentligt men det är det som är så underbart med en blogg. Man bestämmer helt själv OM och NÄR det blir av! Och hur snurrigt det blir..

So, nu blir det en rad om någon som jag ÄLSKAR....Mat! Jag har en stark övertygelse att hur man mår beror på till väldigt stor del på vad man stoppar i sig. Och jag har hört att det finns forskning på det, skulle gärna vilja ta del av det nån gång i mitt liv. Men, innan det händer kommer jag fortsätta lära mig mer, laga mer och experimentera med vad som är roligt att göra men framförallt vad jag mår bra av. 

När vi var i London i somras åt vi frukost på Heap´s sausages, förutom att det var helt fantastiska korvar, bröd och en grym latte serverades så var servitören en härlig, extremt trevlig och serviceinriktad Italienare. När vi var där dag två (och efter han frågat om vi ville ha "the same as yesterday") och vi berömt maten sa han "good food makes happy family". Ja. Jag kunde inte ha sagt det bättre själv. :)


Imorse åt vi Torsö-ägg. Värpta av frigående höns som går utomhus och som har egen liten faluröd stuga när det blir kallt. De bor vid Vänerns kant hos Lasse och June. Det kan ju liksom inte bli bättre. Så fantastiskt goda! Gulan var inte gul, den var orange. Underbart! Bara det faktum att veta att det är lyckliga höns, mår jag bra av :) 

Råvarorna är ju liksom det som är hela grejen. Ta falukorv och Mackisar som exempel, Jag älskar det! Men då vill jag helst ha falukorv från Sorunda. Och för mig handlar det inte om att vara kräsen utan det handlar om att jag vill helst inte stoppa mig korv med runt 30% kött och resten oidentifierbart. "Whatever you can find on the factory floor" Nä tack, runt 70 eller högre. Och faktiskt började inte den här funderingen på allvar förrns jag blev mamma. Jag vill ju att Liten ska äta det allra bästa så klart, det vill väl alla föräldrar? Så klart är det till viss del en ekonomisk fråga men det måste inte alls kosta mycket för att det ska vara bra mat, tvärtom. Men det är en helt annan diskussion..


En igen upptäckt kärlek är att baka. Och egentligen mest för att det, som att laga mat, är så fantastiskt roligt. Radion på i köket och jag är i en annan värld. Intentionen i år var att baka pepparkakor med hemmagjord deg men det blev bortprioriterat. Lät dock bli att läsa innehållsförteckningen.. ;)


Visst är det härlig färg! 

Nu, Downton.

Kram!

Lena

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Follow on Bloglovin